Ju äldre ett fönster är, desto mindre lär dess glasfönster nästan alldeles säkert vara. Det gäller både fönstret som helhet och de glasrutor som ingå fönstret. Under 1700-talet och tidigare än så är fönsterglasen små och det krävs många för att få ihop ett stort fönster.
Vid brytningen mellan 1700-tal och 1800-tal och tiden därikring blir rutorna något större och tre rutor i varje båge gjorde ett stort och vackert fönster. Kvadratiska fönster var också vanliga, då med två stycken rutor i varje båge. Det är också under den här tiden som innanfönster gör entré i designen. Det gjorde det bra mycket mindre dragit att ha fönster i huset. De inre bågarna var lösa och sattes upp inför vintern.
Under senare delen av 1800-talet blev rutorna än större och spröjsen blev faktiskt helt onödiga. Däremot behölls många gånger spröjs som en vacker utsmycknad. Det går att se i fönstrets själva design. Att spröjsen inte gör mycket ”nytta”, utan mer utgör smycken är ett tydligt tecken på ett modernt fönster.
Under 1900-talets början bestod gärna ett stort fönster av fyra bågar, med mitt och tvärposter. Det skulle vara småspröjade fönster på de övre delarna och hela stora glas på de nedre delarna. Och modet varierade för varje tiotal år som gick. Nationalromantiken gör sig till exempel märkbar under 1910-talet, då med småspröjsade fönster såväl uppe som nere på fönstret. Under 1920-talet var det tre rutor i varje båge som var på modet. Till skillnad mot 1930-talet då standardtillverkning av fönster tog fart och fönstren blir allt enklare till formen och utseendet. Industrialiseringen har nu nått fönstren.
Mitt och tvärposter delade upp det gamla fönstret i olika delar. Sådant är idag helt onödigt det med, även om det förekommer på fönster som ska efterlikna gammal stil.
Beslagen
De så viktiga hörnjärnen har genomgått en stor förändring i tid. De blir alltmer raka, med mindre detaljer för varje årtionde som går. Hur de fästs har också förändrats. Till en början spikades de fast med en smidd spik.
Karmen och bågarna
Karm och bågar till fönstret har genom tiderna både anpassats till de fönsterglas som de ska bära. Då fönsterglasen förr var väldigt tunna, behövdes det inte så grova bågar eller karmar. Det gör det däremot idag, då glasen är tunga och många, allt i isoleringens och maskintillverkningens namn. Det är först idag som vi kan tillverka riktigt stora glasskivor som är hållbara. Men det har också lett till karmarar och bågar som är bra mycket grövre än dåtida varianter. Det är värt att tänka på den skillnaden – det gör stor skillnad i hur fönstren ter sig ut. Äldre fönster har också ofta innerfönster och ytterfönster på separata bågar.
